Fick nyss veta vilken Nordviks elev det var som blev utsatt för våldtäckt av läraren som jag skrev om igår.

Fy fan säger jag bara, trodde inte att han skulle sjunka så lågt, hade mina aningar om att han hade ambitioner till att göra de, men trodde ändå inte de om han, eller rättare sagt ville inte tro de om han.

Stackars ..... livet blir troligen aldrig sig likt efter en våldtäckt hon är 17 eller 18 och han är närmare 50... ÄCKEL...... skulle vilja kastrera den j*väln....

Hoppas verkligen han får ett straff för detta och att .. kan gå vidare, har hört några som blivit våldtagna berätta om hur det var, kännslan att aldrig kunna lita på någon riktigt, alltid känna sig hel spänd vid minsta beröring och hela tiden känna sig smutsig och äcklig kan inte vara lätt att leva med..

Precis som jag skrev i mitt förra inlägg, man ska ju inte klaga över hur man själv har det, när det finns andra som har det så mkt värre ....

Jag och Winzell satt och surrade lite ikväll, vi kom fram till att vi saknade bar partyna, känns som om baren vore torrlagd :(

Känner mig faktiskt på party humör, vilket inte riktigt hör till vanligheten längre, har inte varit sugen på sista tiden.

Förr ville jag ha fest varje helg, men inte nu längre, undra vad de kan bero på.. Men nu måste jag hitta tillbaka till mitt gammla jag, vill att de ska bli som förr, innan min hjärna fick de där förbaskade kärleks viruset...

Kan man inte formatera om hjärnan, fan va skönt de skulle vara, bara nollställa och börja om på nytt.

Jag och richard satt och funderade på om man skulle ha åkt på någon slags semester i år, skulle faktiskt vara riktigt skönt, synd bara att bussen drar så mkt de blir ju så dyrt då :(

Saknar tiden då man var liten, inga kärleksvirus hade nått ens hjärna, jag va "kär" i dem flesta:P Man behövde inte betala räkningar, inte jobba (fast de är förstås ganska roligt) å sen åkte vi på semester varje sommar, de är det bästa jag vet. Alldrig var jag så lycklig som då, när jag viste att hela familjen skulle vara samlad och vi skulle få dra iväg i våran kära buss.

Bara åka, utan något speciellt mål..

Vill hoppa tillbaka i tiden och bli liten på nytt, allt var ju så mkt lättare då...

Vuxen världen innebär så många svåra val, beslut och problem.

Men man ska egentligen inte klaga, fan de finns så många som har det riktigt hemskt. Man ska fasen vara tacksam över att man är frisk och har en familj, det är ju faktiskt många som saknar det....